Kingám!

Kingám!, för flöjt & slagverk, op. 186, 1995 (till Kinga)

Jag träffade Kinga i Cluj, huvudstad i Transylvanien, när jag var där för att spela in fyra av mina orkesterverk för CD 1995. Hon föll mig i smaken, vi brevväxlade och sympatin växte. För att locka henne till Sverige skrev jag detta stycke. De inledande dropparna i en vattenho kom sig av att hon låg i badet när jag ringde en kväll, och eftersom jag inte hade någon bättre start på stycket fick det bli den...

Kingám (betyder "min Kinga" på ungerska) valdes ut till Belgrads musikfestival 1997 och uruppfördes en hysteriskt varm vecka, med 45 grader i repetitionslokalen och två mycket stressade lokala slagverkare som rusade som skållade råttor mellan olika repetitioner. Schemat var lagt så att de NÄSTAN hann spela genom varje stycke INNAN det var dags för konsert.

Jag skrev slagverksstämman för EN slagverkare, de hade problem att lösa den på två man. Markus Leoson, som jag hade i tankarna när jag skrev stycket, tittade på det och sa "det är klart det går på en"!

förstasidan  |   biografi  |   verk  |   diskografi  |   kontakt
webbdesign: Mattias Franzén